Stadgar för Bottniska vikens Sjöbevaknings gille rf

  grundat 16.12.2003

  I stadgarna godkända 6.2.2004

  II stadgarna godkända 7.6.2006

  III stadgarna godkända 8.4.2011

1 § Namn och hemort, emblem och fana

  Föreningens namn är

  Pohjanlahden Merivartiokilta ry

  Bottniska vikens Sjöbevaknings gille rf

  och dess hemort är Vasa.

  Föreningen är finsk- och svenskspråkig. Registrerings- och protokollspråket är finska.

  Om föreningen används i dessa stadgar benämningen gillet.

 

Gillets emblem består av två separata på rund mörk djupblå botten på yttre båge runda broderade orangebågar som skildrar territorialhavet samt gränsvattnen, mellan vilka broderats gillets namn på två språk (skyddsklädesversionen), samt utan namn (klubbjacksversionen) i mitten som dominerande Sjöbevakningsväsendets/Sjöbevakningssektionernas emblem (korslagda svärd med spetsarna snett uppåt och i mitten Merkurius-staven) samt på bägge sidor om den med blicken mot periferin Sjöbevakningsväsendets emblembild med björnhuvuden alla förgyllda, som skildrar sjöbevakningen på territorialhavet och vid havsgränsen i enlighet med Sjöbevakningsväsendets särskilda uppgiftsområde.

Bilagebild 1.

 

Sjöbevakningsväsendets befälhavare viceamiral Jaakko Smolander har 13.9.2006 på grundval av 2 och 4 kapitlet Sjöbevakningsväsendets förvaltningslag godkänt användningen av Sjöbevakningsväsendets emblem i Pohjanlahden Merivartiokilta ry Bottniska vikens Sjöbevaknings gille rf:s gillesemblem på anhållan av gillet.

Gillets fana är till sin bottenfärg mörkt djupblå i enlighet med gillesmärket med gillets emblem i mitten utan text!

I övre hörnet på stångens sida har i den hakförsedda vapenskölden förenats Österbottens vapen (på blått fält sex löpande silverfärgade hermeliner, vilkas svansspetsar är svarta, utplacerade 2+2+2) i fältet till vänster och Vasa vapen (på rött fält kungliga Vasaättens emblem attackrisknippe i gult) i fältet till höger. Ovanpå skylten finns grevskapets krona.

2 §Syfte och verksamhet

Gillets syfte är att utveckla reservistsamarbetet tillsammans med Västra Finlandssjöbevakningssektion inom Sjöbevakningsväsendet, fungera som samlande band för sina medlemmar samt samla in och omhulda den historia och de traditioner som funnits hos de sjöbevakningstrupper som varit verksamma på Bottenvikens kustområde och så stöda sjöbevakningsmuseets verksamhet.


Gillets traditionstruppförband är Bottenvikens Sjöbevakningssektion

Gillet är medlem av Raja- ja Merivartiojoukkojen perinneyhdistys ry Gräns- och Sjöbevakningstruppernas traditionsförening rf samt medlem i övriga landsförsvarsorganisationer, vilka gillets styrelse medelst beslut anser nödvändiga.

För att förverkliga sitt syfte kan gillet utöva publikationsverksamhet, anordna

fest-, mötes-, föredrags-, diskussions-, utfärds- och bekantskapstillfällen samt insamla traditionsmaterial.

Gillet strävar till att för sin medlemskår anordna utbildning huvudsakligen inom ramarna för det frivilliga utbildningssystem Försvarsutbildningsföreningen (MPK) anordnar.

Gillet kan bland sina medlemmar anordna skyttetävlingar, där man använder tryckluftsvapen eller motsvarande anordningar.

Till stöd för sin verksamhet kan gillet efter att ha erhållit sakenligt tillstånd utöva kiosk-, biograf- och förlagsverksamhet, anordna lotterier och insamlingar samt festtillfällen. Gillet kan motta donationer och testamenten samt för sin verksamhet inneha fast egendom och lösegendom.

Gillet verkar enligt principerna inom rikets offentliga säkerhetspolitik. Gillet strävar att öka försvarsviljan, utbreda försvarskunskap, befrämja försvarsintresset samt bekantgöra den historiska bakgrunden till och nuläget inom Finlands säkerhetspolitik.

 

3 §  Medlemmar

Som medlem i gillet kan godkännas var och en person som hört eller hör till personalen inom Gränsbevakningsväsendet (RVL) eller person som utfört sin värnpliktstjänst inom RVL eller som reservist placerats inom gränsbevakningstrupperna samt person som godkänner gillets syftemål och som av gillets styrelse godkänns som medlem. Till gillet kan som understödjande medlem också upptas person eller sammanslutning med rättshandlingsförmåga, som vill stödja föreningens syfte och verksamhet och som godkänns som medlem av gillets styrelse. En understödjande medlem har inte rösträtt vid gillets möten.

Gillets möte kan på framställning av styrelsen till hedersmedlem kalla person, som på ett särskilt förtjänstfullt sätt befrämjat eller på ett betydande sätt understött gillets verksamhet. Medlem kan kallas till hedersordförande, såvida personen har fungerat som styrelsens ordförande.

Gillets medlemmar kan med styrelsens medgivande bilda oregistrerade lokalavdelningar samt kvinnosektioner för gillesmedlemmarnas inbördes gemenskap och för att befrämja gillets syftemål.


4 § Medlems avgång och uteslutande

Medlem har rätt att avgå från gillet genom att meddela därom skriftligen till styrelsen eller dess ordförande eller genom att anmäla om avgången vid gillets möte att antecknas till protokollet.

Styrelsen kan utesluta medlem från gillet, om medlemmen har försummat att betala sin medlemsavgift inom stadgad tid eller på annat sätt låtit bli att uppfylla de förpliktelser medlemmen genom att ansluta sig till gillet har förbundit sig till eller genom sitt förfarande i gillet eller utanför detsamma på ett betydande sätt skadat gillet eller inte längre uppfyller de medlemsvillkor som nämns i lagen eller i gillets stadgar.

5 § Anslutnings- och medlemsavgift

Årsmötet fattar beslut om storleken på den anslutningsavgift och årliga medlemsavgift som uppbärs av egentliga medlemmar och av understödjande medlemmar särskilt för bägge medlemsgrupper. Av hedersordförande och hedersmedlemmar uppbärs inte medlemsavgifter.

 

6 § Styrelsen

Gillets ärenden handhas av styrelsen, till vilken hör vid årsmötet valda ordförande och tio (10) övriga ordinarie medlemmar samt fem (5) suppleanter.

Styrelsens mandatperiod är tiden mellan årsmötena.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande samt utser inom eller utom sig sekreterare, kassör och andra nödiga funktionärer.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller vid förfall för denna av vice ordförande, då de anser skäl till sammankallande föreligga eller när minst hälften av styrelsens ledamöter kräver det.

Styrelsen är beslutför, när minst hälften av dess medlemmar, ordförande eller vice ordförande medräknade, är närvarande. Omröstningarna avgörs med enkel majoritet. Om rösterna utfaller lika, avgör ordförandens röst, vid val avgör emellertid lotten.


7 § Styrelsens uppgift är att:

1.  Leda gillets verksamhet för att förverkliga gillets syfte.

2.  Representera gillet, på gillets vägnar ingå förbindelser samt företräda gillet som kärande och svarande.

3.  Sammankalla till gillets möten och bereda de ärenden som där behandlas.

4.  Verkställa de beslut som fattats vid gillets möten.

5.  Ansvara för skötseln av gillets penningtillgångar och övrig egendom samt för uppbärandet av medlemsavgifterna.

6.  Utse nödiga funktionärer och medlemmar i kommittéer samt fastställa deras arvoden inom ramen för budgeten.

7.  Fatta beslut om intagning som medlem och uteslutande från medlemskap och föra medlemsförteckning.

8.  Uppgöra gillets verksamhets- och räkenskapsberättelser samt bokslut.

9.  Uppgöra förslag till gillets verksamhetsplan och budget.

10.  Handha övriga ärenden som berör gillet.


8 § Delegationen

Som ett rådgivande organ för gillets styrelse och som ett stöd för gillet kan gillets delegation fungera. Gillets höstmöte väljer delegationens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter för två (2) kalenderår i sänder på framställning av styrelsen. Till delegationen hör högst tjugo (20) medlemmar.


9 § Tecknande av gillets namn

Gillets namn tecknas av styrelsens ordförande, vice ordförande, sekreterare eller kassör, två tillsammans.


10 § Räkenskapsperiod och revision

Gillets räkenskapsperiod är ett kalenderår.

Bokslutet med tillhörande dokument och styrelsens årsberättelse bör överlämnas till verksamhetsgranskarna senast tre (3) veckor innan årsmötet. Verksamhetsgranskarna äger avge sitt skriftliga utlåtande till styrelsen senast två (2) veckor innan årsmötet.

 

11 § Gillets möten

Gillets årsmöte hålles årligen på av styrelsen fastställd dag i januari-maj.

I föreningens möte kan man också delta, om styrelsen eller föreningsmötet så besluter, per post eller med hjälp av datatrafikförbindelse eller annat tekniskt hjälpmedel under pågående sammanträde eller före sammanträdet.

Ett extraordinarie möte hålles, när gillets möte så bestämmer eller när styrelsen anser att anledning därtill föreligger eller när minst en tiondedel (1/10) av föreningens röstberättigade medlemmar skriftligen anhåller därom hos styrelsen för behandling av särskilt angivet ärende. Mötet skall hållas inom trettio (30) dagar från att kravet på dess hållande har framställts till styrelsen.

Vid gillets möten har varje ordinarie medlem, hedersordförande och hedersmedlem en röst. Understödjande medlem har närvaro- och yttranderätt vid mötet.

Som mötets beslut blir, om inte annat har omnämnts i stadgarna, den åsikt som har understötts av mer än hälften av de avgivna rösterna. Omröstningarna avgörs genom enkel röstmajoritet. Om rösterna faller jämnt, avgör mötesordförandens röst, vid val avgör emellertid lotten.


12 § Sammankallande av gillets möten

Styrelsen skall sammankalla föreningens möten senast sju (7) dagar före mötet genom brev som postas till medlemmarna och elektroniskt till adress som medlemmen anmält till föreningen.


13 § Årsmötet

Vid gillets årsmöte behandlas följande ärenden:

1.  Mötet öppnas

2.  Val av ordförande för mötet, sekreterare, två protokolljusterare och vid behov två rösträknare.

3.  Konstateras mötets laglighet och beslutsförhet.

4.  Godkännes mötets arbetsordning.

5.  Framläggs bokslut, årsberättelse och verksamhetsgranskarnas utlåtande.

6.  Fattas beslut om fastställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet till styrelsen och övriga ansvarsskyldiga.

7.  Fastställs verksamhetsplanen, budgeten samt anslutnings- och medlemsavgifternas storlek.

8.  Väljs styrelsens ordförande och övriga medlemmar.

9.  Väljs en eller två verksamhetsgranskare och suppleanter för dessa.

10.  Behandlas övriga i möteskallelsen nämnda ärenden.

Ifall gillets medlem önskar att ett ärende skall behandlas vid gillets årsmöte, äger medlemmen anmäla därom skriftligen till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas med i möteskallelsen.

 

14 § Ändring av stadgarna och upplösning av föreningen

Beslut om ändring av stadgarna och om upplösning av gillet skall fattas vid gillets möte med minst tre fjärdedels (3/4) majoritet av de avgivna rösterna. I möteskallelsen skall nämnas om ändring av stadgarna eller upplösning av gillet.

När gillet upplöses används gillets tillgångar för att främja gillets syfte på ett sådant sätt som bestäms av mötet till förmån för Gräns- och Sjöbevakningstruppernas traditionsförening ry.

När gillets verksamhet avslutas används dess tillgångar och egendom till förmån för Gräns- och Sjöbevakningstruppernas traditionsförening ry.

 

MERIPELASTUS
Nro: 0294 1000

Ohje


< Toukokuu 2024 >
Ma Ti Ke To Pe La Su
29300102030405
06070809101112
13141516171819
20212223242526
27282930310102
03040506070809

TAPAHTUMAT

kaikki tapahtumat